ojojoj jag kommer bli farlig..

För löpningen flyter på såå bra nu och det bästa av allt är att mina ben nu klarar av fler och fler långpass och det är det som känns mest härligt. Jag ser såå fram emot vårens alla tävlingar.. De känningar jag hade i min vad för en månad sedan är helt borta och inte vet jag då om det är den lilla upphöjnad som jag har i min ena sko som gjort det bättre, eller om det bara annars är det mentala och min stora kärlek för att springa som gör att jag inte känner av det längre. Mina kläder och min utrustning passar så bra och jag har olika stassar för olika temperaturer. Det bästa är att jag nu vet att det inte är ett hinder att det är minus 25 när man vaknar och kollar termometern längre. För nu vet jag ju att The mask is part of my energi...

Idag gick 11,7 km som på räls och jag fick bevisat för mig att det faktiskt är ganska härligt att springa med andra ibland då man kan småprata under tiden vilket gör att kilometer på kilometer går så snabbt. Det kändes mer idag då underlaget var aningen knaggligt efter nysnön som kommit men snittpulsen jag legat på var 134 så det finns rätt mycket kvar om man säger så.

Nyårslöfte för nästa år blir att lägga in minst ett långpass per vecka och dra in på mina milapass som jag numera gjort till vardagsmat. Som jag sade till min klubbkompis idag så springer jag hellre många milapass än ett långpass men det där är ju psykiskt och för att bli bättre på övervinna hinder så måste man utmana sig. Därför blir det så. Något som känns extra roligt är att vi nu bestämt oss för att åka utomlands som en belöning efter Stockholms marathon för att fira mamma som fyller år. Det kommer kännas så nice att kunna relaxa med ett glas vin i poolen och bara njuta av bragden man gjort och nu börjar jag verkligen se fram emot Stockholms marathon igen, på allvar =)

Idag behövdes inte lika mycket kläder på sig heller då det nästintill kändes som rena värmeböljan med endast 8 minus grader (haha) jämfört med 20 som det var igår. Men å andra sidan är det ju just kylan mot ansiktet som är så härligt med löpning. Jag skulle aldrig gå in på ett gym för att springa på ett löpband numera. Det går inte alls att jämföra och det ger heller inte samma sköna känsla efteråt. .. En mil där inne känns inte alls lika befriande som det gör efter att ha varit ute i kylan när kinderna är lite lagom röda och tärda av kylan som de fått vara slagpåse till. Idag snöade det dessutom så varje snöflinga fuktade så härligt i ansiktet medan man sprang, som en lite avkylare.

Åh vad det känns härligt att veta att den nästsista dagen på detta året varit en sådan bra dag. Jag har hunnit med så mycket och nu ska det bli riktigt roligt att dra på sig de nya snygga legginsen och stassa om för att möta det nya året 2011. Livet blir ju bara roligare och roligare med åren, så mycket har jag fått erfara så jag ser med glädje fram emot det jag har att vänta mig...

Det gamla lämnar vi bakom oss och skjuter upp dörren för att krama allt det nya och ge det ett hejdundrande välkomnande.