En bra dag kan bara ge fler braiga dagar, hmm bra, bra. BRA is the shit!

Torsdag har gått i ett endast svep som sagt 

Slurp och puh ,men till skillnad mot vissa dagar inte slukat energi, utan gett energi även till huvudet och psyket! Och då är det en bra dag!

Dagen Torsdag har varit en inspirerande dag.
 Förkylningen är nästan borta på så vis att jag känner mig piggare igen och inte så där seg i kroppen som man kan göra när man är sjuk. Snoret i näsan finns fortfarande kvar, men så länge som det lossnar och vill ut så är det positivt. Det är när det börjar trycka i huvudet, ovanför ögonen eller vid käkarna som det kan vara läge för att införskaffa något form av kortisonspray för att inte riskera att det skall bli inflammation i bihålorna. 

Det har jag haft vid några tillfällen tidigare i mitt liv och det är inte att leka med. 

Jag minns speciellt en gång, medan jag ännu bodde i Lund. 

Jag gick omkring med en seglivad förkylning nästan hela sommaren utan att bli av med den.

 Jag var ständigt trött och hängig och hade inte feber hela tiden, men nästan varje dag i någon veckas tid låg jag på febergräns med ca 37.4, vilket är ganska högt för att vara jag som har låg kroppstemperatur

. Jag träffade läkare efter läkare men de gav alla samma svar:

  Kom tillbaka om två veckor om det inte blivit bättre! 

Men det blev ju inte bättre. I efterhand förstod jag varför. 

När jag väl kom till rätt läkare som skickade mig till röntgen och undersökte mig mer noga, så visade det sig att min lungkapacitet var som hos en 60 åring och jag hade en långtgången bihåleinflammation. 

När jag sedan fick medicin så började jag omgående känna mig som en ny människa igen, så bra som jag inte mått på länge under den tiden. Så kroppen signalerar när något är fel. Våga lita på kroppen, ty den är din bästa måttstock.

Nå eftersom att dagen gått i ett och hund och matte endast fått sig en kort promenad på 25 minuter tidigt i morse så åkte jag direkt till Ormberget för att springa 7.4 spåret med två kilometers extra sväng,

 efter mitt intressanta möte, som jag säkerligen kommer berätta mer om här, när jag vet mer och har mer kött på benen.
Min blogg kommer få äran att synas på lite andra ställen som det verkar och arta sig bra!!

Det har regnat hela dagen ändå tills i eftermiddag och lagom till vår löptur så visade sig solen 

också vilket gjorde rundan till en underbar löprunda. 

Det komiska var att Selma fick upp spår på storebror som var där och sprang. Vi visste inte det då, men när vi började närma oss hans rygg så insåg jag varför hon dragit så. Tänk vilken näsa de har, de 4benta vännerna.

Jag kan inte säga att det går så bra som innan förkylningen, för jag håller ju igen då jag tränar nu eftersom man inte vill lägga för stora påfrestningar på hjärtat. Men trots att jag försöker hålla igen så kommer jag på mig själv med att det går fortare än jag tänkt. 

Varför är det så svårt att ligga på en snittfart på över 5 minuter per kilometer nuförtiden?

 Jag brukade ju älska det förut, men nu känns det som om det går så sakta!!! Och sakta är bra, sakta är återhämtning, förbränning, naturupplevelse och löpning utan att slita och belasta och jag behöver det! Min träningsdos har ökat i sommar och som min träningskompis och ultralöpare Niklas brukar säga: Det är den långsamma träningen som helar och lagar!!!Och han vet, för han har sprungit de flesta tävlingar och nästan aldrig varit skadad. Det ger så mycket mer än man tror och det behöver inte göra ont. Det gör ju så gott för psyket ändå, tänker jag !!  

    I går kom startbeviset till Lidingöloppet. 

Startnummer K30 22169

är mitt nummer och självklart kommer jag att återkomma med mer info! Jag hoppas så många som möjligt följer min resa och håller alla tummar och tår för att det blir ett lopp väl värt att minnas. Man kan följa mig genom sms, eller genom hemsidan.  Det kommer bli  en upplevelse oavsett hur det går, men det är klart det känns lite extra i magtrakten när man springer in i målområdet med vetskapen om att man gjort sitt bästa 30 km lopp. När man sneglar på klockan och den blinkar sin hemliga kod till en: Du är en vinnare, för dig själv!!!

Ja och varmkorven efteråt! Aldrig smakar en korv så gott som efter en långtävling!!

Dagens middag blev en omelett med spenat, tomater, rödlök och svamp med ugnsrostad broccoli och massa Ryvita Knäckebröd. Kaffet är klart i bryggaren och skriker mitt namn nu från köket, så det är dags att pallra sig dit tror jag!

ADIOS!!

Finns ingen anledning till en avvänjningsklinik!!!

Förkylningen har ännu ett relativt fast grepp om min kropp och mitt förstånd som vilar och känner lugnet, även om halsontet är borta, eller har tagit siesta, beroende på hur man väljer att se det. Har ju svårt att tro att jag efter endast 1 dag skall börja känna mig piggare igen. I morse laddade jag med en smoothie bestående av frusna blåbär, riven ingefära, mjölk, banan och en matsked linfröolja. Efteråt tuggade jag i mig mitt livs starkaste vitlöksklyfta som höll på att orsaka brännsår i gommen på mig!!! Hoppas den är lika effektiv på förkylningen, för i så fall är det ju bra! 

Det är idag den tredje dagen som jag vilar från träning och det har inte inträffat på väldigt länge. Tror inte ens att jag vilade lika många dagar efter Stockholms marathon, men faktiskt så är det inte så jobbigt som jag brukar tycka att det är. Jag vet ju nu om min egen kapacitet och den inte kommer att försvinna av att vila, tvärtom. Det är ju då som man får en chans att reparera muskelfibrer och återställa det som behöver återställas eftersom att vi egentligen bryter ner kroppen då vi tränar och speciellt då vi tränar hårt, som man gör vid en tävling.  Som en god vän till mig sade: -"Ja men det vet ju du, Johanna, som tränar på hög nivå, hur viktigt det är att ta hand om kroppen!" Och då slog det mig att jag är duktig på det ibland, men att även jag behöver ge den mer omsorg då och då.

För att den skall kunna springa så fort som den gjorde här ovan när jag spurtade i mål på Granlunken! Med krafter kvar!

Det är tråkigt och synd att jag inte får njuta av smaken av den goda smoothien, eftersom jag endast känner stark lukt i min nästa från snor och nässpray som säkerligen kompenserar varandra.  En in, en ut!!!!

Men det ska ut, ut, ut för någon bihåleinflammation, det tänker inte dra på mig!!!!!!

Jag brukar ju oftast blogga om mina upplevelser från träning och tävling, men eftersom jag inte har några nya nu så tänkte jag berätta om att vara beroende av träning på att bra sätt. Jag tror att det finns massor av människor här ute i samhället, från norr till söder, som önskar att de kunde känna så. Och jag kan lova att det är ett beroende som är helt underbart till skillnad från många andra. Det beror till stor del på att det händer saker i vår kropp i samband med träning, som vi kanske inte uppmärksammar eller är medvetna om när vi inte gjort det till en regelbundenhet.  Saker vi efter ett tag känner gör oss gott, får oss att slappna av och skänker oss välbefinnanande.  Att träning är bra för konditionen och det långsiktiga välmåendet, det känner de flesta säkert till och om du aldrig tagit pulsen på dig själv tidigare så tycker jag att det är hög tid att du gör det nu medan du sitter ner och läser detta. 

Pulsen är nämligen ett väldigt bra verktyg för att avgöra hur pass vältränad du är. 

-Men hur då? 

-Jo för att ju mer långsamt ditt hjärta slår i vila, desto bättre är det.

Hitta pulsen genom att spänna handleden snabbt några sekunder, så du ser en sena som går från handryggen. Om det är höger handen så hittar du pulsen lättast på  höger sida om den senan ca 2-3 cm nedanför handen. Slappna av medan du tar pulsen. Nu vet du den och har du mindre än 60 är det bra och mindre än 50 betyder att du redan tränar.. Själv ligger jag på mellan 39-44.

Hjärta, blodtryck, skelett, kolestrol och annat som bidrar till att vi skall kunna få vara friska, ha ork, kunna röra oss obehindrat och kunna äta det vi känner för... Ja träningen är bra för allt som jag precis nämnde, men det som är allra mest magiskt ändå är faktiskt att du direkt efter träning får ett lugn i hela din kropp som sprider sig likt en löpeld. Jag kan garantera att det faktiskt är så! 

Min löpträning hjälper till exempel mig till att slappna av och inte bli lika stressad. Jag sover bättre av träningen och jag får en mycket bättre koncentrationsförmåga och förmåga att fokusera. Det är också därför den fysiska aktiviteten är så viktig hos elever i skolan, för att de skall kunna klara av en hel skoldag, men också hos människor som kanske sitter mycket stilla på sitt arbete.  När det gäller mig själv så sprutar jag fullkomligt ut kreativitet direkt efter ett löppass, likt en vulkan som precis fått ett utbrott i sin begynnande fas. Då är jag full av ideér, mina problem (om jag har något jag funderat på) känns som bortblåsta och jag skriver och talar bättre rent språkmässigt. Det beror på att signalsubstanser som lyckoämnena dopamin, serotonin och glutamat ökar. Dessa kan jämföras med knark och ger faktiskt ifrån sig ett slags lyckorus som minskar ångest och stress i längden. 

Det låter helt otroligt tycker jag och det allra bästa är att det fungerar. Jag vågar säga att löpningen är min allra, allra bästa medicin mot allt. Huvudvärk, oro, stress eller bara dåligt humör. Dessutom är den bra mot så mycket mer som man inte tänker på.

Så träning är ett väldigt bra beroende som jag faktiskt längtar efter just nu! Jag längtar efter att andningen skall få öka, benen jobba, hjärtat slå och kinderna bli rödrosiga. Jag längtar efter svetten i pannan och i håret, speciellt i nacken. Jag längtar efter att fokusera mot trädtopparna på språng och att hitta ett stenigt parti där jag får balansera mig fram med hjärtat i halsgropen.

Vad längtar du efter????

ADIOS!!

Punkt på träningsveckan med ett leende

Idag passerades 7 milsgränsen och därmed sätter jag punkt på en träningsvecka som INTE kunde ha varit bättre. Dagens löpning i skogen bland stenar, i backar på ellljusspår och på fina raka grusvägar har gett mig mersmak på långpass igen.

15.46  kilometer slutade klockan idag  på , med en snittfart på 5.17  och inte ett endaste flås som går att tala om och med en snittpuls på 132.  Hade nästan glömt bort hur underbart det kan kännas att köra ett längre återhämtningspass i slutet av veckan. Passet kommer perfekt efter de tunga intervallerna jag körde igår.  De allra bästa väder förutsättningarna bjöd dagen också på, som överhuvudtaget kan erbjuda en löpare som startar en Lördag med sin passion.

I går tog jag beslutet att jag skall delta i AXA Fjällmarathon nästa år i Aug


Löpning i fjället 4.3 mil

 så därmed kommer det inte bli något mer Stockholms marathon. Sorry, men nu är jag trött på att springa dessa gator fram och tillbaka.

Min träning i höst och vinter kommer ändras en del för att göra musklerna starkare inför fjällterräng. Ååååååh jag har så mycket ideér och om någon är sugen på att följa med mig på mina resor eller träningar så hojta till!!

ADIOS!!