Vinden mot kinden

Det suger verkligen att inte kunna promenera som jag brukar göra med Selma varje morgon. Hon tittar konstigt på mig då jag haltar fram och ag förstår hene. Det ser ju lite konstigt ut. Jag vet att jag inte kan begära att det ska vara bra redan efter 3 dagar men det kunde väl åtminstone börja bli bättre.?? Värst är det på morgonen när jag kliver upp och bäst på kvällen efter jag tränat. Men mitt i allt elände så är jag såååå lycklig över att jag kan träna spinning, indoor walking och styrketräning under den tiden som min tå gör ont och måste läka. Kanske kommer det här uppehållet från löpningen att göra mig ännu mer gott och kanske kan jag bygga upp mina muskler ännu mer nu då jag fått möjlighete att gymträna igen. Det ar ju ett tag sedan..

Mest ledsen är jag för att jag inte kommer att kunna närvara vid Elins bröllop som jag verkligen sett fram emot och fixat klänning och ja...bara sett fram emot att träffa de underbara tjejerna från tiden i Lund. Så mycket minnen jag har tillsammans med er och tiden från Gerdahallen som alltid komer vara den bästa träningsankläggningen i Sverige. Det finns helt enkelt inget som kan mäta sig med Gerda.

Men vem vet. Kanske gifter mig själv snart, haha. Det finns ju faktiskt en kärlekspotential mitt i allt elände. För det här med kärlek det är minsann inte lätt. Ju längre man är själv desto mer bekväm blir man och man ser endast de fördelar det är med att vara singel, som att du kan göra vad du vill, när du vill och hur du vill. Nej nu blir det kaffe hos min underbara nyfunna vän och hennes håriga barn. Jobbet får vänta ett par dagar tills foten är bättre trots att jag längtar efter att få jobba.

http://www.gerdahallen.lu.se

Här tränade och jobbade jag under Lundatiden!