Skulle jag få tag i dig skulle jag långsamt...

Flå dig och låsa in kvarlevorna av dig någonstans där ingen någonstans kan hitta dig.. Du elaka människa som bara tänker på dig själv. Du som inte är uppfostrad med att ha insikten om att man förtjänar vad man får och det man själv inte har det får man slita för.


Varför måste detta hända nu och förstöra hela denna helg som varit så bra... Vad är det med mitt liv som bara måste vända upp och ned som en berg och dalbana.. Och varför i hela helvetet var jag så klantig så jag lämnade den på sätet i bilen med rutan öppen? Jo för att Selma skulle ha det bra så klart. Jag parkerade ju i skuggan och skulle bara in en kort sväng för att handla det viktigaste till morgondagen. Den skulle ju bara ligga där och vänta på mig och det finns ju ingen som hur som helst vågar sig in i bilen med en vakthund i bilen som skyddar mattes ägodelar till


tusen.. Eller förlåt. Jag glömde att jag lämnade rutan öppen och att vakthunden sov sött i baksätet på bilen snällt väntande på sin matte och godtrogen mot allt och alla. Hur kunde jag glömma det?

Min älskade mobil blev stulen idag omkring kl 17.30 från min bil på parkeringen till lågprisvaruhuset Willys i Luleå, Norrbotten. På Willys handlar man om man är ekonomiskt medveten och tänker på vart ens kronor läggs, men vad hjälper det när man blir av med telefoner och Iphones på kuppen som kostar lika mycket som en månads inhandling av lyxmat på Ica Kvantum. Det som gör mest i mig är att det är min trettioårspresent som försvann. Något som jag fått av de människor i mitt liv som jag bryr mig mest om och som jag vet bryr sig om mig, vad jag än gör och vart jag än i världen befinner mig. De bryr sig till och med om mig då jag klantar till det ock lämnar telefonen fullt synlig på sätet i bilen utanför Willys. Hur dum får man bli?? Hur dum är jag på en skala mellan 1-10?

Jag orkar inte gräma mig mer utan det är bara så det är och blir nu. Min älskade telefon överlevde den dagen jag tappade den i toastolen. Den tjippade efter andan men det repade sig och kom tillbaka. Detta kan det inte överleva. Nu befinner den sig i någon annans ägo och måtte de bara vårda den och ta hand om den bättre än dess förre ägarinna gjort. Kära telefon: Jag tänker på dig och du skall veta att jag saknar dig =)