Strosar fram over gatorna pa den andra sidan av jorden och fullkomligt njuter over att gora just ingenting samtidigt som jag gor sa oerhort mycket... att sitta pa en restaurang med ris , gronsaker och kyckling nersmetad med soja kan tyckas markligt men sa gott sa det smalter i munnen nar den goda smaken intar min mun.. Att bara tillata sig sjalv att sitta ner och titta pa alla dessa manniskor i standig rorelse pa vag nagonstans...
Sa otroligt mycket fint att vila ogonen pa, sa manga vackra farger, sa manga dofter som ger sig till kanna i min nasa och paminner mig om gamla tider for nagot ar sedan nar jag satte min fot pa detta stalle for forsta gangen. Ingenting har forandrats egentligen, fast samtidigt ar det saker som ter sig pa ett annat satt...
Jag tittar, jag spanar, jag spanner varenda muskel i min kropp nar jag prutar fram priser som skall gora att den dar vackra saken skall bli min och det gott folk, det kraver nastan mer enegri an den joggingrundan jag tog innan nar termometern visade 32 grader.
Pa ett hotell med manniskor som ter sig sa annorlunda mot de folk jag tidigare mott och som faktiskt lever som en enda stor familj tillsammans och oppnar upp hela sin famn for mig nar de slapper in mig i det som ar deras... de ler alltid och jag kanner mig hemma har.
Jag alskar den saftiga melonen den roda, isshakarna de smarriga, changolen den iskalla och laskande och det stekta riset i all sin enkelhet med alla de fargglada prickarna av gronsaker och kyckling.. Jag alskar varmen aven om den fortar mig och gor mig trott, samtidigt som den ger mig energi ibland och jag alskar straden den langa, underbara, vita och fullstandigt makalosa i all sin praktfullhet..
Jag alskar att bara vara..
Har!
Observera att tangentbordet saknar prickar..
Johanna
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar