Nu börjar vi om från ruta ett, men ändå en erfarenhet rikare!

Nu börjar vi om. Eller så kanske jag skriver att vi bara kommer tillbaka med nya friska tag. Mycket har hänt sedan sist men egentligen ser livet ut rätt så snarlikt mot hur det gjorde innan. Jag lever fortfarande med min passion tätt inpå mig i med och i motvind.  Efter att ha genomfört några av mina mål detta året anser jag att det är dags att gå vidare i det som är jag, nämligen min egen blogg Med vinden mot kinden.

Idag anmälde jag mig återigen till Axa fjällmarathon, den tävlingen som blev det bästa jag gjort i år. Den känslan som den gav går inte att jämföras med mycket och mycket talar för sig själv då de 800 startplatserna tog slut efter två timmar. Men jag knep en av dem och nästa år kommer jag att se fram emot med ännu mer glädje, men även med pirr för mitt mål är att hinna träna mer fjällöpning och kunna springa ännu fortare till och med.

Idag blev det 14 km terränglöpning med min gode vän Niklas. Vad skulle jag göra utan dig Niklas. Det är guld att ha en vän som du och tack för att du finns här för mig även de gånger när jag skulle behövas ruskas om =)

I sol och friska vindar har vi sprungit fram och till slut hamnade vi på villospår då, efter att ha sprungit runt det fruktade tio km spåret, ville gena över det lilla berget och hamnade någonstans mitt emellan ett kortare och längre spår i en dal på de mest steniga och svårsprunga område. Med risk för att stuka någon fot eller villa bort oss ännu mer vände vi om och sprang tillbaka och avslutade 4 km på mer lättsprungna vägar.

Dagens lyx blev min lilla handling efteråt och tjejen i kassan som jag känner lite sedan innan säger en kommentar jag inte är förvånad över:
-Ja du är här, varje dag!

Haha, ja det är jag, skrattar jag, för den dystra sanningen är att jag faktiskt är det. Har kanske bara inte riktigt sett det så förut mer än att personalen alltid hälsar och ibland frågar om min träning, ty jag är ju också alltid alltid träningsklädd.

Om jag bara är. allmänt korkad och småhandlar eller om jag bara älskar mat, det får vi kanske aldrig veta, men idag fyndade jag en varmrökt lax som jag benat ur och fryst in. En liten del åts idag tillsammans mes en god grönsallad och kokt färskpotatis och senapssås. Mmmmm!



ADIOS!