Första steget mot nya vyer. Hoppas jag får fortsätta klättra.

Eftersom jag inte riktigt känner mig säker på mitt yrkesval just nu och med det faktum att jag är lärare, så har min vandring mot någonting annat börjat här och nu. Kanske kommer jag fram och gör jag inte det så har jag ju i allafall matsäck med mig så jag klarar mig ett tag, nämligen en utbildning att falla tilbaka på. Även om den bittra sanningen är att jobben tvärr lyser ed sin frånvaro
     Det är möjligt att det kommer bli en lång resa, men huvudsaken är att jag trivs med mitt arbete så mycket att jag knner mig trygg inför framtiden, men även fylld  av förväntan över varje arbetsdag och att slippa ta emot skit framör allt.
   Idag har jag varit på informationsmöte till ett aktuellt jobb. Vi som blivit kallade dit var en skara på ungeär 15 personer och samtliga med olika bakgrund. Jobbet verkar otroligt stimulerande och utvecklande, men en plats skall tillsättas och tyvärr gick mitt problemlösningstest, enligt mig själv, inte som jag hoppats.
      Jag hakade upp mig på några matematiska frågor och skulle istället hastat vidare till de frågor som handlade om ordkunskap för det är ju det jag kan allra bäst. Nå nu gjorde jag inte det och förhoppningsvis räcker det ändå till nästa intervju och test. Gör det inte det så har jag iaf lärt mig någonting och utvecklats som person. Jag vet också att konkurrensen varit stor, så jag är glad bara av att ha fått chansen att göra detta. Jag är mer övertygad nu om att jag vill ha detta arbete.
    Jag har också kollat runt bland några PT utbildningar och kanske lutar det åt att jag åker till Stockholm eller Göteborg för att utbilda mig till detta. Då är jag ett steg närmare min dröm om att kunna etablera mig inom detta och få fortsätta inspirera människor till att ta hand om sin kropp, men även skaffa sig mål och drömmar för att det skall kunna bestå livet ut .På tal om livet ut så träffade jag en klubbkamrat idag på Willys Hon är bara för häftig som fortfarande har löpningen så nära sitt hjärta trots att ha passerat 60 sträcket. Hon åker också till Lidingö i Sept för att inte som jag då, göra sitt andra Lidingölopp utan sitt 20e. !!! Ja du läste rätt. Förstå vad häftigt. håller du med????
     Även om hon inte genomför tremilen är det otroligt tycker jag att springa en mil i den åldern. Jag beundrar verkligen alla som gör det och hoppas kunna göra det själv i den åldern. För i ärlighetens namn: Vem gör inte det???

I övrigt händer det inte mycket utan dagen spenderas med en bra bok. Just nu läser jag Ego girl av Carolina Gynning, som jag fick av Gabriella nu då hon flyttar söderöver. Boken är väldigt bra och rolig på samma sätt och beskriver en människas liv på ett nära och känslomässigt sett. Den har dessutom fått mig att tycka om Carolina Gynning för hennes ärlighet som är sårbar och tuff, samt hennes sätt att skriva på och att hon vågar öppna upp sitt liv så där.. Dock är det ett kapitel som jag bara vill fråga om allting är ett stort skämt eftersom hon skriver om en medicin som skall användas mot viktminskining för att ta bort hungerkänslor. I dagsläget skall den medicinen användas hos folk på ett BMI över 30, men enligt Gynning skall vem som helst kunna ta detta preparat, som inte är lagligt för vem som helst. Detta är, enligt mitt tycke helt absurt. Fattar inte folk att rätt kost och rätt motion är det enda som hjälper i slutändan? Är utseendet så viktigt att vi skall behöva börja äta tabletter för att minska ner på det som jag anser är det bästa som finns. Nämligen att äta god och näringsrik mat.. No way och jag hopas det INTE finns dårar som gått på detta och testat.

Idag vilar jag från min egen träning. Har komit upp i 2,5 mil hittils denna vecka och räknar med 5 innan veckan är slut. I morgon ska jag köra itt intervall kontra uthållighetspass på 12 km tidigt på morgonen innan det blivit för varmt. Lördag blir troligen ett lättare distans pass på 1O km. Det är lagom att vila en dag i veckan  nu då allting flyter på så bra. Men nu bör jag dock börja få in ett lite längre pass en gång i veckan inför Lidingöloppet som är o 2 mån. Kanske jag kör en tvåmilare på Lördag då. Hojta till om ni vill joina mig. Jag springer inte som en galning alltid och tillsammans är man starka.

ADIOS