En sista mys stund all bye my self..

Mitt tredje Stockholms marathon startar i morgon kl 11.30 tillsammans med alla andra i startled A-D. Men i mig och mitt inre har det redan börjat, från den dagen jag passerade mållinjen förra året och från den dagen jag anmälde mig till att delta även året därpå. Nu är det dags och Klockan 11.15 i morgon stängs startfållorna och då börjar musiken pumpa medan applåderna och jublet stiger allt medan nedräkningen börjar. 25 000 löparentusiaster börjar sin färd. Jag är en av dem.


Det kan bli mitt bästa marathon, men det kan också bli mitt värsta.  I vilket fall så kommer det bli mitt sista i Stockholm. Utmaningen är för länge sedan övervunnen.

Ett marathon... egentligen ingen stor grej. Det finsn säkerligen de som tror att det är lika påfrestande att dansa Zumba, köra Enduro eller spela fotbollsmatch och kanske är det dags för nya utmaningar nu. ??

Jag vet inte alls hur min kostuppladdning gått? Jag vet inte regnet kommer stoppa upp farten, eller ge den en dunk i ryggen. Jag vet inte om vinden, mot min kind, som vanligtvis är min bästa vän, kommer bli min värsta fiende? Jag vet heller inte om solen kommer lysa upp min dag eller ge mig huvudvärk och steka mot min panna, om än den av olika skäl slutat att producera svett.  Men ett vet jag och det är, att det kommer bli en dag som jag kommer minnas, på många sätt och vis. .  Dessa minnen delar jag gärna med mig av senare. Tills dess.



Följ mig genom Internet, Teve eller SMS.    Startnummer 8983

Kramar.

Johanna