En härlig morgon ger en härlig löpning.

Dagens frukost består av mjölk med havregryn, naturella paranötter, macadonianötter och valnötskärnor, en skivad banan som slutligen toppas med en banan. Till det serveras en Ryvita knäckemacka med kokt ägg och självklart en kopp kaffe med mjölk. Nötter är gott och det är nyttigt eftersom det innehåller mycket bra fetter och hög andel protein.

Försöker redan nu börja tänka på att dricka mycket vatten direkt från morgon eftersom det nu endast är 1 vecka och 3 dagar kvar till Stockholms marathon. Gaah, det känns helt sjukt att veta att jag snart står där på startlinjen. Mycket känslor fyller mig och det pirrar till både av nervositet men också av förväntan. Jag längtar redan till jag kommer in på Östermalm för den sista svängen innan Stockholms stadion.

Det har blivit en hel del löpning sedan i Lördags då jag var ute 16 kilometer i skogen i Tvärån. Det var ett relativt mjukt underlag att springa på med lite sand på vissa partier och sedan uppför på smala stigar. Trots detta var benen pigga på Söndagen så då gjorde jag om ett lätt pass som egentligen skulle legat runt 5,30 km per timme, till ett intervall pass där jag varvade ner bakom mina två löparkumpaner som tog det lugnare. Det var faktiskt ett roligt sätt att pressa sig själv genom att jag låg bakom dem och sedan ökade på några hundra meter innan jag vände tillbaka mot dem och sedan lunkade efter tills pulsen gått ner. Det blev sammanlagt 7 km den dagen som avslutades med en tung backe på slutet. Vädret var optimalt då det småregnade hela tiden och trots att jag klätt mig för lite så var det friskt luften vilket gjorde att andningen flöt på bättre än när det är varmt och klibbigt.

Måndagen blev ett pass i lagom tempo 4o minuter med en fartökning på slutet sista 800 metrarna med en underbar kvällsol som förgyllde hela kvällen när himlen plötsligt sprack upp och regnet avtog.

Igår så åkte jag till Ormberget för att springa 7,4an som jag inte kört sedan i höstas. Det var så skönt att springa där igen och det gör verkligen att jag får in lite gratis intervallträning eftersom jag blir mer slut av att springa där än på mina vanliga rundor som mestadels består av asfalt och mer flackt underlag. Sedan fick Selma springa lös vilket gjorde att jag inte behövde tänka på henne heller då det inte hör till hennes favoritnöje alla gånger att springa med mig numera i kopplet runt midjan.

Idag blir vilodag för benen med endast hundpromenader innan jag ska köra veckans sist PASS i morgon innan tävlingen på Lördag. Då är det nämligen Ferruform milen och Luleå stadsmara med start på Porsön och sedan runt Luleå genom stan och tillbaka mot Porsön via Lulsundet. Jag ska försöka komma upp i fart och pressa mig själv för sista gången innan Marthon eftersom att nästa vecka blir nästan bara lätta och korta pass runt 5 kilometer för at hålla i gång benen.

Anledningen att jag kan köra så mycket löpning utan att få några känningar i knän eller leder (peppar peppar ta i trä) beror på att jag dels vant kroppen och stegrat min träning under flera års tid. Skulle jag istället endast varit en 5 km joggare och sedan plötsligt en dag bestämt mig för att göra en halvmara hade risken varit betydligt större att jag dragit på mig någon skada eftersom att leder, ligament, senor och muskler inte är vana den mängden. Detta är något man får träna upp genom att sakta öka sin mängdträning. I början kanske 10 km är en stor skillnad mot 5 och att 15 km känns som en mara, för att kroppen och psyket inte är van, men sedan så kommer denna distans inte vara någon skillnad mot ett 5 km pass. Ju mer du springer, desto längre vill kroppen springa.

Och så länge man varierar träningen och tillåter sig att vila ibland så är det säkerligen ingen fara.

Men som sagt. Jag springer alltid för att jag älskar det. Jag älskar känslan av att hjärtat får jobba och den härliga avkopplande tröttheten som infinner sig efteråt. Att jag sedan orkar mer och blir bättre, det är bara en bonus.De nya skorna känns toppen helt enkelt och att de dessutom är snygga gör ju inte saken sämre. Tänk att lite nya kläder också kan höja motivationen så mycket

Varför springer DU?

Fundera på det. Du kanske inte springer ännu men funderar på att testa. Du kanske säger att du har svårt för att ta det lugnt under löpningen utan att pressa dig själv så hårt att du har blodsmak i munnen efter träningen. I såfall kommer du aldrig att lära dig älska löpning eftersom att den bästa löpningen varvas med både tunga och lätta pass och att det faktiskt är en konst att kunna hitta ett tempo där man kan känna att det känns: något ansträngande på sin egen Borgskala, som är ett verktyg som används ansträgningsgrad och som kan vara bra att ha i huvudet om man inte äger en pulsklocka som visar vilken ansträngningsgrad man ligger på.

Så snöra på dig skorna och ge dig ut. Hitta takten. Hitta känslan och tänk på: att den bästa löpningen är den som blir av.

ADIOS!!