Åh jag saknar dig..

Lägenheten är skrikande tom. Ingen varm nos som läggs på mitt ben och inga varma bruna ögon som pillemariskt tittar på mig och följer mig vart än jag går. Ingen yvig svans med vacker fana som svänger fram och tillbaka och inga hängande öron med bruna små lockar som ramar in det vackra hundansiktet. Ingen Selma, ingen kärlek. Bara tomhet i hjärta och i sinne. I det vackra vårvädret, och vår lägenhet här inne...

Ibland finns det stunder när jag tänker att det ska bli så skönt att vara utan henne ett par dagar. Att inte behöva ta hänsyn till tider, hundbehov och smutsiga tassavtryck i lägenheten. Men det händer någonting i hela mig som gör att ångesten sliter och river i mig vid vårt avsked och jag fylls av sådan innerlig kärlek för det livet som jag haft i snart 5 år. Åh gud jag vill inte ens tänka på den dagen hon inte finns längre. Hon ger mig kärlek, långa joggingturer och tillfredställelse. Hon är den mest underbara hund med en lojalitet som inte kan mätas på denna jord. Hon är trogen mig i vått och torrt, ur och skur och följer mig överallt och tar emot mig oavsett, med glädje, en viftande svans och trygghet.

Åh vad det är tomt utan Selma, mitt lilla hjärta min kärlek, min vovve mitt allt. Din matte älskar dig och längtar våldsamt efter dig. Åh då ska vi ta en långpromenad tillsammans.

Helgen går så fort så fort och som vanligt har det varit underbart att vara hemma hos mor och far. Det har blivit två härliga löppass. I går ett intervall pass i en av byns längst backe: Tvärede backen. Jogg till backens början: 15 min och sedan intervaller upp å ner i 30 min med snuttpuls på 162. Backen sög och kan nästan liknas med Ormbergsbacken men kanske mer flack och seg utan att vara brant på samma sätt som den sistnämnda. Slutligen jogg tillbaka hem i 15 min. Distansen blev 11 km och det kändes väldigt skönt i benen efteråt utan att överhuvudtaget kännas i muskelfästet runt vaden som det ibland kan göra efter backträning.

Idag sprang jag med solen i ansiktet i 10 km och njöt av varenda kilometer trots en lite halkig och ojämn väg .

Jag älskar våren, men mest älskar jag våren med Selma.

Nu är det tomt här inne och jag saknar henne så mycket att jag inte vet hur jag ska kunna klara mig i en hel vecka innan jag får ha henne hos mig igen.