Löpskolning och tips för att hitta kärleken..

-ÅHHH Vad jag längtar ut till träningen!" Sade jag drömmandes med ett stort leende på läpparna igår eftermiddag på mitt arbete i det mörka personalrummet. Vad jag menade då, var inte att jag längtade efter en lektion med mina elever, som någon enstaka kollega verkade tro... eller att jag längtade efter att få komma hem och sätta mig ner med tidningen och slappa, som många andra människor säkerligen gör. Nej det jag menade var att jag fullkomligt lyfte blicken ut genom fönstret och försökte känna den underbara känslan av ett löppass. Det är sådant jag längtar efter om dagarna och det är detta som håller mig levande i stunder då jag egentligen kanske vill slita mitt hår. Vi behöver alla glädje i våra liv och saker som håller modet och hoppet uppe. Saker vi mår bra av och som vi vill fortsätta med resten av våra liv. När man känner så då vet man att man hittat rätt träningsform. Rätt rörelseglädje, i sitt liv. Men det kan ta lång tid innan man hittar den känslan. Jag får ofta frågan hur löpning kan vara roligt och skönt och för mig som lever med det är det svårt att förklara eftersom det följer med mig vart jag än går i världen. Det är en träningsform som du kan utöva vart som helst och när som helst. När du sedan hållit på ett tag så vill du ha mer och det är då tävlingsdjävulen i dig föds. Med mål i sikte håller du dig motiverad och förhoppningsvis får du också bevis på att du utvecklas, inte bara som människa, utan också som löpare. Man ser ofta människor komma och springa och det går att utläsa direkt om det handlar om en "riktig" löparentusiast. Det syns på stilen, på fotnedsättningen och på hela hållningen hos människan i fråga. När du springer lätt så behöver du inte ha blicken riktad mot marken . Du flyter liksom med och du behöver endast lyfta fötterna en liten bit. Med avslappande axlar och rätt kläder så flyger man fram. Kilometer efter kilometer och minut efter minut. Så ge inte upp om det känns tungt och motigt. Det kommer en dag då du får kämpa för att inte träna för att du längtar ut så mycket att varje liten krämpa i din kropp känns som en liten bagatell. Ge inte upp, för det kommer en morgondag.

Hänger du med??


I går hade jag ett grymt skönt träningspass som trots sina 65 minuter gick så otroligt fort. Med sällskap av en av mina inspiratörer till löpning Niklas gjorde jag 12,5 km utan att ens reflektera över att jag sprungit över 7 mil den senaste veckan. Trots att underlaget längs med hamnen var aningen mjukt och förrädiskt då jag sjönk ner med mina skor och säkert tappade några minuter i fart på grund av detta, så kunde jag konstatera, att med rätt sällskap är det ännu mer motiverande att springa. Vi sprang fram längs asfalterade cykelvägar och peppade varandra och gladdes åt att våren kommit och att vi numera kan springa på grus igen. Vi planerade tävlingar och han fick mig att tro att jag nog ska vara med i Nilivaara terräng lopp till sommaren som en försmak på Lidingöloppet.
Idag har jag varit och gymmat dagen till ära och det kändes skönt i överkroppen att få sig en genomkörare. I morgon är det dags för tidig löpning som skall öppna upp alla sinnen inför dagen . Det blir ett pass på 10 km och förhoppningsvis får jag sällskap igen någonstans efter vägen.

Vi ses