Jag faller, jag faller, jag faller, jag faller. Baby, jag tror jag e kär =) eller fått värmeslag ..

                                                  Min allra finaste storasyster som jag klängt efter från liten tös
                                                  . Av henne har jag ärvt mitt intresse för sol och mys på stranden, haha.. och
                                                   det var kanske inte, för inte jag blev kallad för "gnällspiken" då jag 
                                                    var liten.   Sådan storasyster, sådan lillasyster...

Gårdagens värmerekord fanns i Överkalix.  Kallast på vintern och varmast om sommaren. När det är kallt så biter temperaturen i märg och ben och när det är varmt, ja då dryper man bort. Men vem ska klaga på värmen? Det är ju detta vi gått och väntat på såååå länge. Kanske borde man INTE klaga, men jag gör det ändå.

-Det är för varmt!!! Lite regn tack, om så bara några droppar som svalkar min stekheta kropp. Ett moln som flyger förbi och ger lite skugga ute i trädgården.

  Det blir inte många knop gjorda nu. Plumsade i säng hyfsat tidigt i Fredags trots att systeryster och de andra partajade till sent om natten.  Ställde klockan på 07.00 för att hinna med lite löpning innan den värsta värmen kom, trodde jag.. Det visade sig vara 26 grader kl 7.20 då jag gav mig av på mina tio km som blev, jaaaaaa, en av mina tyngsta rundor ever. Tusan det går inte att hålla uppe farten när värmen är så här tryckande. Det känns som om benen blir mjuka och pulsen skjuter upp mer än den annars gör trots att jag inte kör några tempoökningar utan bara medelmåttigt distans pass.  Pulsklockan visar att min puls är mycket högre då det är varmt och det är ju också så att hjärtat får arbeta hårdare då.  Efteråt pustade och frustade både jag och hunden, men hon fick i allafall bada efteråt och svalka sig. Jag fick nöja mig med en kall dusch.

   Plötsligt slog mig tanken att jag för två år sedan, faktiskt tog mig runt ett marathon med en sådan här tryckande värme. Jag minns att temperturen i Stockholm visade 27 grader runt 9 på morgonen . Men trots detta så blev det aldrig outhärdligt på grund av alla duschar och vatten som fanns efter vägen.  Idag hade jag med mig alldeles för lite vatten och endast en liten flaska vilket medförde att jag var törstig redan efter 5 km.  Jag var så törstig så att jag till och med tänkte tanken om att springa ner till tjärnen som jag passerade både på dit och hemvägen för att sörpla i mig. Hade kunnat döda för vatten just då!

Väl i mål så började svarta oroväckande moln torna upp sig och efter någon timme kom regnet och visade att hela himmelen kan öppna upp sig. Åsk knall på åskknall fyrades av och det infann sig en riktigt mysig känsla hos mig. Nästan som då man var liten.

En mycket nöjd och träningsmättad dam gav sig sedan iväg med allra käraste mamma på loppis och blev fullkomligt förälskad i en gammeldags fåtölj som blivit sååå snygg i min lägenhet. Men när jag såg lappen :"såld!", så insåg jag att det rörde sig om en olycklig förälskelse och att någon annan hunnit före.

Eftermiddagen har ägnats åt solstolsmys och jag tror att bilderna talar lite för sig själv. Detta är sommar för mig. Att ta vara på varje dag och att äta gott, men nyttigt, vila både om natten och om dagen. Ta sig något enstaka glas och att bara ....
Vara.
 I trevligt sällskap, med solen i ansiktet klockan 23.00 och att sedan vakna pigg och utvilad. Fast i ärlighetens namn.

Jag hade velat vara i Luleå.

Vi vet varför.
=)